tempus

Min lilla gammelmoster fyllde 90 igår! Tänk att ha levt i 90 år och fyllt alla dagar med någonting sen dess. Tänk också att på ditt 90 års kalas så kommer det 30 av dina närmsa och mest friska vänner. Tänk också att några av dem har tagit en dagstripp från Malmö till Linköping endast för att fira din födelsedag. Hur fantastiskt är inte det!?! Det var en bra dag! Det var så roligt att se denn lilla tant med alla dessa människor, så omtyckt. Riktiga vänner. En sak slog mig faktiskt, jag tror inte att detta rummet var fyllt av gamla dispyter och intriger. Att männikor aldrig växer upp och har mogna förhållanden med sina respektive och sina vänner det har jag fattat länge, men jag tror verkligen inte att A-M har haft massa skitsnack bakom ryggen. Hon är så respektingivande bara genom att vara den hon är. Jag är faktiskt imponerad!

Det har varit fanktastiskt väder dessa dagar o alla bloggar är fyllda med solbilder och vårkänslor... jag önskar jag kunde komma med det samma. De senaste två veckorna har vag varit helt orkeslös, varit nere och oispirerad. Det jobbig är att jag har inte kunnat sätta fingret på varför. Kom på i natt att det kan vara pga pollen, så jag togen tablett i morse och jag har varit lite bättre idag. Är det inte det så vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till. Hade möte med The boss i torsdags innan jag satte mig på tåget hem. Får vara kvar på jobbet och jag borde pusta ut med ett lyckligt glädjeskutt.... men vm fan orkar bry sig? Det som faktiskt har piggat upp mig denna helg är att åka bil genom staden, min älskade hemstad, mitt Linköping. Solen stod lågt o Onnie o jag åkte till Signalen efter att vi lämnat av A-M o mormor o morfar. Jag ville åka mer och jag ville gå omkring på ICA hur länge som helst. Borta bra men hemma är fan bäst! Längtar till nästa torsdag när jag får åka hem igen!