tempus

vet inte varför jag loggade in... kanske för att jag ändå ska fortsätta på ett av projekten jag startar. Jag saknar verkligen inspiration! O jag menar inte med bloggen utan med allt. Jag brukade brinna när det fanns ngt att göra, ett projekt som skulle slutföras, ett hinder att komma förbi... men jag vill inte. Jag försöker att göra allt till ngt jag kan brinna för och fundera över vad det var som gjorde att jag var eld o lågor från början. Jag vet inte vad jag vill göra! Det jag vet är att det jag gör är inte det jag vill.

Jag tror inte att det är en pojke som ska inspirera mig.... men jag har varit ensam så, så länge att jag kan det utantill. I höstas när jag inte var själv o hade ngn att sakna ibland fick jag mer gjort än vad jag fått på länge. För ett år sen, när jag var o fikade med Kerstin o Kristin sa jag tydligen att jag verkligen ville ha ett jobb att ta semester från. Nu tror jag verkligen att det är dags, det är min tur att ha en man att sakna. Inte för att dumpa alla mina spöktankar på, utan för att jag behöver energi någonstans ifrån. Jag har mina vänner och det är jag såååå glad för, jag hade inte överlevt den här vintern utan dem! Men det är inte riktigt den sortens energi jag behöver. Jag behöver någon att laga mat med, att krypa ihop hos o titta på film, att busa med, att prata med (eftersom han inte hört allt redan) Jag behöver vara kär! Jag saknar den känslan, den är underbar!